En gång i månaden är det fotosession hemma hos oss. Samma vägg, samma fåtölj, samma bebis. I början kunde hon knappt sitta upprätt. I bästa fall hann jag fyra av kameran en gång innan hon föll åt sidan. Så där som ostadiga små spädisar gör, ni vet. Ett år senare sitter hon fortfarande inte. Men inte för att hon inte kan, utan för att hon inte vill.
Ester, 2 månader vs 1 år. Hon är samma underbara lilla unge, men numera med ett gäng nya färdigheter i bagaget.
Lilla gos-ungen. Ja det händer ju en del det första året, minst sagt!
Ha det bra.
Kramis.
Det händer verkligen massor, Christina. Kan knappt förstå att det fanns en tid då hon nästan inte rörde sig alls utan låg kvar där man lämnade henne. Bara månader senare är hon som en tornado. :) Tiden mellan totalt horisontalläge till fullt vertikalt är så verkligen kort och går blixtsnabbt.
Må så gott.
Kramar i massor.
Wow vad häftigt! Det är helt otroligt vilken skillnad. Man är ju så van att se henne och man blir förundrad varje gång över hur stor hon blivit men man förstår inte vilken skillnad det egentligen är förrän man ser det såhär. Lilla plutten har blivit riktigt stor! En ängel är vad hon är.
Visst är det så, Mims. Därför är det så kul att jämföra gamla bilder med nya. Det har ju hänt massor! Och trots att man tycker att hon är så himla liten så har hon ju faktiskt varit ännu mindre. :) Lilla ängeln ligger för övrigt och sussar sött. Förkylningen är mycket bättre vilket är superskönt. Om det par dagar är vi kanske friska allihop...
Puss!
Haha så härligt, varför gjorde inte jag så själv?!... kan bli roligt att göra något med alla bilder och hänga upp dem! Fin tapet, mysig stol och söt unge perfekt! Kram Martina
Martina:
Det är faktiskt riktigt roligt att se skillnaden månad för månad. Först provade jag att ta månadsbilden med Ester liggandes på en fårskinnsfäll, men så kom jag på att det faktiskt vore bättre att ha henne sittandes upp. Så jag valde en klassisk stol som förhoppningsvis kommer finnas kvar i hemmet länge. På så vis kan man ju fortsätta ta ett foto varje födelsedag tills hon blir typ 48. Misstänker dock att hon kommer ha tröttnat på hela grejen långt innan dess, hihi!
Tänkte faktiskt, precis som du skriver, komponera ihop bilderna från Esters första år och smälla upp dem på väggen. Kommer säkert bli jättefint!
Kram tillbaka!