Det finns två saker Ester sträcker sig efter när hon vaknar på morgonen. Den ena är radion i köket. Hon fäktar med armarna och låter mer och mer andfådd ju närmare den vi kommer. När hon sen hör musiken ler hon stort och börjar gunga i min famn. Den andra prylen hon älskar är lampan i hennes rum. Hon är t-o-k-i-g i sin kanin och ropar av glädje när hon får syn på den och gråter så fort vi går ifrån den. Imorse lekte vi ganska mycket med Ninni (lampan) och en kort snutt lyckades även fastna på film...
Hur söt får man lov att vara? Det är så kul hur hon sliter i sin egen pyjamas av ren förtvivlan till att Ninni försvann! Haha! Ester is fantastic!
Och det roliga är att hon blir lika förtvivlad VARJE gång.
Lilla gobiten är ju fööör söt! :D
Otroligt söt hon är! Och sitter alldeles själv. =)
Sanne, det händer verkligen grejer hela tiden. Sitta på egen hand funkar fint och nu är det tydligen dags att bemästra krypandet. Hon har även börjat dra sig upp på knäna med hjälp av möblerna här hemma, vilket alltså innebär bråda dagar för föräldrarna Palmqvist. :)
Haha jag tyckte det roligaste var att Ester blev ledsen när kaninen försvann... usch jag är allt lite elak ;) nääädå men då såg man ju hur mycket hon tycker om den! =) Martina
Hihi, det är absolut den roligaste biten. Och det är även anledningen till att jag tar ner den åt henne 15 ggr/dag. Kan inte låta bli att tycka att hon är söt när hon blir arg. Antar att jag är lika elak som du, Martina. ;)
Kram!