Vi har haft ett riktigt busväder här i huvudstaden men bestämde oss för att trotsa det och tillbringa ett gäng timmar utomhus ändå. Polisskolan hade öppet hus så vi åkte dit för att säga hej till blivande svägerskan. Riktigt spännande var det att se hur allt från ett omhändertagande till släckning av bilbrand går till. Och det var verkligen inte enbart kidsen som var nyfikna på människorna i uniform. Det fanns ganska många vuxna (inga namn nämnda) som dregl...eh, jag menar uppskattade deras närvaro.
Efteråt bestämde vi oss för att äta en sen lunch tillsammans. Väl hemma hos brorsan och hans flickvän sjönk vi långt ner i soffan medan de ställde sig vid spisen och svängde ihop en riktigt god köttfärssås med spaghetti. Till efterrätt bjöds det på både kladdkaka, blåbärspaj och godaste kaffe latten ever. Som ni märker har vi haft en riktig toppendag. Imorgon ska det dock jobbas lite mer. Då är det nämligen dags för vår balkong att få sig en mini makeover...
Halva sällskapet. Fattas gör andra systern, hennes kille, mamma, Erik, Ester och moi.
Man kan tro att jag är 5, men helikoptrar är så häftiga. Andra hade fokus på piloten.
När han lyfte med ett "hejdå" var det flera som inte visste vart de skulle ta vägen.
Bilbränder förekommer och då är polisen framme för att göra ett släckningsförsök.
Är branden väldigt intensiv rycker brandkåren ut och sköter släckningsarbetet.
Äntligen mat efter ett par timmar ute i regnet. Rårivna morötter är gott till köttfärssås.
Det var en jättemysig dag vi hade! Man kunde verkligen tro att vi allihop var typ 5 år gamla, vi blev alldeles till oss som att vi aldrig sett en helikopter förut. Ja, som att vi aldrig en sett en polis förut! Haha! Vi är lite knäppa :P Men kul var det att få titta på en massa pojkar i uniform. Jag menar, det är aldrig fel :D
Pusspuss!
Nä, uniform är aldrig fel. Och ja, vi verkligen som små barn... "Kolla en polisbil! Cooooolt!" var det nog mest vi som sa och inte småttingarna. :) Riktigt trevligt var detl att hänga tillsammans. Det är inte ofta alla är samlade på en gång.
Hoppas ni har ätit lite av kokostopparna!
Puss!
Kokostopparna är så himla mäktiga! Men vi mumsar på! De är helt underbart goda!! :) Du saknar dem inte själv?
Tack, vi uppskattar alltid dina bakverk, hihi!
Puss!
De är dryga, vilket ju är bra, och himla goda men jag saknar...nej, det gör jag inte. :) Lämnade ett par hemma och de har tillfredsställt helgens sötbehov mer än tillräckligt.
Det är tur ni finns och tycker om det jag bakar. Erik är ju som ni vet inget fan av just det söta som kommer ur ugnen så jag ger mer än gärna bort det jag tillverkar.