Exakt för ett år sedan visade sig Ester för oss som ett plus på en sticka.
Idag sitter hon vid matbordet och smakar riktig mat för första gången.
Hur häftigt är inte det?
Exakt för ett år sedan visade sig Ester för oss som ett plus på en sticka.
Visst är det en häftig märklig känsla, det är svårt att förstå att dem liksom varit i oss, legat och växt i vår mage och ja... det är så otroligt! Vad gjorde man innan man fick barn... hur kunde man säga att man var trött innan man fick barn?! Martina
Martina:
Det är hur märkligt som helst. Tiden med den stora magen är så avlägsen och sparkarna hon gav mig inifrån känns nästan som en dröm. Det är riktigt imponerande att kroppen fungerar som den gör.
Skrattar åt din trött-kommentar! Man var nog inte trött på riktigt innan. Då kunde man dessutom sova ikapp, nu ser det helt annorlunda ut. Men jag ska inte klaga. Ester vaknar bara en gång per natt för att äta sen somnar hon om omedelbart. Men visst, att inte få mer än typ 4 timmars sammanhängande sömn kommer säkert hinna ikapp mig förr eller senare.
Hur sover Inez om nätterna?
Hon är helt fantastisk! Blir lika glad varje gång jag ser henne, om det så än är på en bild! Kan inte heller förstå att tiden gått så snabbt. Det var liksom Berlin där förra året vid den här tidpunkten och det var då allt hände. Känns så avlägset men ändå så precis nyligen. Allt har gått så himla, himla fort! Det är verkligen viktigt att ta vara på tiden man har :)
Åh, Berlin... *längtar tillbaka*
Visst har tiden gått fort? Jag kommer ihåg att jag tänkte att den här graviditeten kommer bli sååå lång och det var den. Till typ v 12. Sen gick det sjukt snabbt och jag fann mig plötsligt ligga på förlossningen. Helt galet. :)
Så bra ni har det om nätterna. I Esters ålder kunde Inez vakna flera gånger per natt, men hon sov med mig och tyckte väl det var mysigt/gott att få äta med jämna mellanrum! Men när hon var mellan 6-7 månader började hon sova hela nätter för då flyttade hon in till eget rum. Men nu i slutet så kan hon vakna och vara jätteledsen, drömmer väl eller tänder som spökar. Men jag tar sällan upp henne utan bara går in till henne och klappar henne för att visa att vi finns!
Martina:
Får väl tacka ersättningen för Esters goda nattsömn. Hon står sig på den rätt bra och jag gissar att det är anledningen till att hon bara vaknar en enda gång om nätterna. Hade dock hellre ammat och varit uppe oftare, men lilla räkan vill bara ha flaskan och på den punkten vägrar hon kompromissa. Jag är dock nöjd så länge hon äter bra och växer som hon ska. Var maten kommer ifrån spelar mindre roll. :)
Vad skönt att ni har fått till så bra nattrutiner och att Inez känner sig trygg så länge ni är inne och klappar på henne. Det är mitt mål också den dagen lillan flyttar till ett eget rum. Nu vill hon helst somna hos oss i soffan eller att man håller hennes hand när hon ligger i spjälisen. Åh, det är så gulligt när hon med sina små händer kramar mina! Skulle kunna stå vid hennes säng i all evighet känns det som.
Kram!