Det är tuffa tider här i förorten. Utanför våra fönster har målare parkerat sig och det är inte helt lätt att vara sig själv när någon står och tittar in. I fredags blev jag tagen på bar gärning. Låg på soffan och tittade på magen (lillan körde ett träningspass) när jag plötsligt hörde knackningar på fönstret. En smilande man med penseln i högsta hugg vinkade glatt. Helt paralyserad satt jag kvar och bara gapade innan jag lyckades dra åt mig en filt och vira den runt min halvnakna kropp. Ett meddelande om att jag skulle ha åskådare på första parkett hade inte varit helt fel.
Idag var jag desto mer förberedd och försökte verkligen undvika den typen av pinsamheter. Drog därför igen gardinerna när jag skulle byta om men det hjälpte föga. Upptäckte nämligen att målaren nu hade klättrat in på balkongen vilket gav honom full insyn ur en vinkel jag inte räknat med. Och där stod lilla jag, i bara mässingen, och drog på mig mina underkläder...
Men nu mina vänner är showen över. All påklädning kommer hädanefter ske in the room with no view, nämligen toaletten. Believe you me.
That painter is one Sneaky Steve...
Vet inte om det är lite creepy-o över det hela eller bara galet underhållande? :D
Galet underhållande för honom kanske. Och för den som läser texten. Men tro mig när jag säger att jag kan hålla mig för skratt. Fast ok, om jag ska vara ärlig var det inte så farligt första gången. Andra gången däremot... Jag är verkligen inte road.
Haha, jag som tyckte att det var gulligt av målaren! :) Fast det beror iofs på på vilket sätt han gjorde det.. Hmm... Han tyckte väl att det var gulligt och ville bara säga hej till dig och lillan. Jaja, jag hade nog iofs inte uppskattat det heller så who am I to tell, haha!
Puss!
Gulligt? Nja, han dröjde sig kvar lite väl länge vid våra fönster. Målningen tog liksom forever and ever. Typ 2 timmar och då fixade han enbart nedre delen av karmen. Men ok, jag bjussar på det. :)
Du säger att "jag bjussar på det" Olivera säger att "det var gulligt"...vad har jag gjort för fel i er uppfostran????
Mamy, det är faktiskt ditt fel att vi är så artiga! :D